|
|
|
|
Blommor och
bin, viktigare än du tror!
Blommor och bin har ett enastående samspel. Ofta är det insekter som ser till att blommorna blir befruktade och ger frukt. Bina i sin tur är beroende av att få nektar och pollen till sin yngeluppfödning som är grunden till samhällets uppbyggnad. De har utvecklat ett ömsesidigt beroende av varandra.
Bisamhället en superorganism Honungsbina är sociala insekter som genom strikt arbetsuppdelning skapar ett effektivt samhälle, där alla bin tillsammans bildar en superorganism. Alla är beroende av varandra och skulle inte överleva ensamma. Samarbetet styrs genom doftämnen, feromoner, som aktiverar olika handlingar. En rad olika signalsubstanser samverkar genom kroppskontakt och via luften. Exempelvis placeras fotferomon på blommorna för att markera bra nektarkällor. Larverna avger yngelferomon som signalerar att husbina ska ut och samla pollen till fodersaft. Mest fascinerande är binas sätt att signalera genom att dansa, en upptäckt som resulterade i nobelpris 1974. När samlarbiet kommer hem till kupan, luktar de andra bina på nektaren och lär sig vilka blommor de ska besöka. Sen börjar dansen i form av en 8:a, där samlarbiet kan visa i vilken riktning nektarkällan ligger. Hastigheten av dansen anger avståndet till platsen.
Livsviktig energi Honungsbiet samlar in nektar som energikälla. En fylld honungsblåsa kan rymma cirka 30-50 mg nektar med en vattenhalt på mellan 35-95 procent. För att lagra nektaren till vinterbruk omvandlas den till honung, med en vattenhalt under 20 procent. Överskottsvattnet fläktar bina bort med sina vingar. Bina känner av kvaliteten och ratar blommor som har nektar med lägre sockerinnehåll än 10-15 procent. Förutom nektar behövs proteiner och mineraler, vilket bina får genom att samla in pollen. Bina samlar pollen i små korgar på bakbenen, så kallade pollenbyxor. Varje blomma har sin egen pollenfärg och genom att titta på pollenbyxorna, kan man lista ut vilken växt biet har varit och besökt. Årsbehovet av pollen hos ett starkt samhälle ligger på mellan 20 och 40 kilo! Bina fyller en cell till 2/3 delar med pollen och täcker sedan med ett tunt lager honung. Denna kombination kallas för bibröd. Genom att blanda nektar, pollen och vatten kan bina framställa en speciell fodersaft som behövs som föda åt ynglen. Är våren sen, kan det fattas livsviktigt pollen så att yngelproduktion bromsas. Det är viktigt att samhället hinner växa till sig innan blomningen startar upp för fullt. De flesta bin hämtar sin föda inom en radie på 2 km, men det händer att de flyger ända upp till 6 km. Men på våren när de överlevande vinterbina ska ut och flyga finns inte krafter till längre turer. Det finns möjlighet att stödutfodra med pollenersättning, men allra bäst är att lära sig vilka biväxter som behövs och se till att de finns inom räckhåll. Varför inte plantera en lä-häck med sälg vid bikuporna?
Bina samlar även in harts från trädens knoppar och från barrträdens kåda. Pollenbyxorna används även till hartsen och på en flygtur kan cirka 10-15 mg samlas in. Efter bearbetning med honung och bivax bildas propolis, ett kittvax som används för att täta kupan från drag. Propolis innehåller även bakteriedödande ämnen. Även bladhonung eller honungsdagg samlas in från blad och barr hos vissa växter såsom gran, tall, sälg, lind med flera. Honungsdaggen är sockerrik och kommer efter bladlusangrepp.
Vårt första sötningsmedel Honungsbiet har en lång historia och har funnits i miljontals år. I början slaktade människan hela bisamhället i sin jakt på honungen. Idag har vildsamhällena i ihåliga stockar ersatts med modern biodling i rationella kupor. Men fortsatt finns knappt 300 vilda arter av bin i Sverige, varav ungefär 40 är humlor. Biodling ingick som en naturlig del i det gamla bondesamhället och honung var fram till 1700-talet praktiskt taget det enda existerande sötningsmedlet. Honung har alltid varit en stor handelsvara, vilket har underlättats av att den varit relativt lätt att lagra och transportera. Redan på 1700-talet importerades betydande mängder honung, trots att uppskattningsvis 30 000 bisamhällen fanns i landet (idag finns uppskattningsvis 130 000 samhällen). Sverige exporterade då i sin tur vax till katolska länder som använde mer vaxljus. När framställningen av socker sköt fart på 1800-talet minskade intresset för bin.
Pollinering värd pengar Två tredjedelar av alla grödor som odlas i världen är beroende av pollinerare, som ofta är humlor och bin. Antalet pollinerande insekter har minskat drastiskt och konsekvenserna är svåra att överblicka. I vissa delar av världen finns biodling som i första hand är till för pollinering av odlade grödor. Där kan biodlaren få in lika mycket inkomst från pollineringstjänster som från försäljning av honung. I Sverige har traditionellt frukt- och bärodlare hyrt in bisamhällen till sina odlingar för att säkerställa en fullgod pollinering. Ju fler fröämnen som blir befruktade desto större, saftigare och mer regelbunden till formen blir frukterna. I äpple står honungsbina för 60-70 procent av skördens värde och minst 4 samhällen rekommenderas per hektar. På senare tid, när antalet naturliga pollinerare har sjunkit, har intresset för bin även ökat i klöver och oljeväxter. Raps och ryps får ett större oljeinnehåll om de är bra pollinerade. Dessutom går fröbildning snabbare och mognaden blir jämnare. Skördeökningen kan bli runt 15 procent om 2-3 samhällen utplaceras per hektar. Rödklöver producerar mer frö om blommorna pollineras av bin med 3-6 samhällen per hektar. Men det är svårt för bina att nå ner till själva nektaren, rödklöverpollen är däremot eftertraktad.
Plötsligt bidöd Det finns flera olika teorier till minskningen av bin. Utomlands har bisamhällen drabbats av plötslig bidöd (CCD = Colony Collaps Disorder). Ett samhälle som drabbas av CCD saknar vuxna bin som bara flugit iväg, trots att det finns yngel och mat kvar i kupan. CCD är ett syndrom som forskare menar bero på olika faktorer. Det kan vara virusspridande kvalster och svampangrepp som försvagar immunförsvaret. Kopplingar finns även till användning av bekämpningsmedel, bland annat neonikotinoider som finns i både yrkesproducent- samt konsumentprodukter. USA har drabbats av CCD och där är biodling en riktig industri med biodlare som har tusentals samhällen. Bikuporna fraktas kors och tvärs över delstaterna allt eftersom olika grödor blommar, något som kan stressa bina. Antibiotika används också utomlands, vilket påverkar binas naturliga bakterieflora. Bina kan även drabbas av svält eftersom det moderna jordbrukslandskapet erbjuder en ensidig födotillgång. I Sydsverige är det inte ovanligt att huvuddraget redan är slut i juli. Önskvärt är ett naturligt landskap där blommorna avlöser varandra successivt under hela sommarperioden. Då får bina en jämn och varierad födotillgång. Även ensidig avel kan minska individernas naturliga motståndskraft. EU och Sverige har observerat problemet med minskad mängd pollinerande insekter och stödsatsningar görs för att främja biodling.
Skillnad mellan bin och humlor Honungsbina är mer blomtrogna jämfört med humlorna. Bina väljer ofta ut den närmaste blomsorten som ger mest nektar och pollen. Sen håller bina sig till denna växt tills den blommat färdigt. Om man då skiftar skattlådor efter blomningen, kan sorthonung slungas med olika färg och smak. Humlorna samlar däremot nektar från olika växter samtidigt. Honungsbina är främst aktiva i soligt väder och vid temperaturer över 10-12oC, men föredrar när det är över 15 oC. Humlorna är aktiva även vid lägre temperatur, redan vid 5-6 oC. Humlor flyger också när det är mulet, regnigt samt i skymning och gryningen, medan biet kräver mer dagsljus för sin orientering. Humlorna har långa kroppshår som underlättar vid pollinering av blommorna. Den stora fördelen med bin är det stora antalet individer, som göra att ett starkt bisamhälle med upp mot 80 000 bin har en stor pollineringskapacitet.
Bra biväxter Naturen innehåller en mångfald av blommande växter. Det är både träd, buskar, perenner och ettåriga växter. När det gäller biodling är växter som ger nektar och pollen av största intresse, de kallas också för dragväxter. För att få ihop nektar till ett halvt kilo honung måste bina besöka tre till fyra miljoner blommor! Det finns böcker och listor som beskriver olika växters värde som leverantör av binas livsviktiga energi. Ofta används en tregradig skala, där tre stjärnor betyder att växten har stor betydelse som leverantör av nektar eller pollen eller ibland bägge delarna. Ibland blir man förvånad att det skiljer så mycket mellan växter inom samma släkte. Både hägg och körsbär tillhör Prunus-släktet, men körsbärsträdet är vida överlägset när det gäller leverans av nektar och pollen. Ljung är en eftertraktad biväxt som finns över stora delar av landet. Men det är främst på Västkusten som ljungen regelbundet ger bra honungsskördar, eftersom det krävs varmt och fuktigt väder för att nektaren ska släppa. Vitklöver är också en bra biväxt med lång blomningsperiod, men det krävs minst 22 oC för att nektaren ska friges. Eftersom väderlek och årsmån påverkar blommorna olika, är det av största vikt med en mångfald så att det ständigt finns tillräckligt med energirik föda åt bina.
Satsa på fler biväxter i din trädgård! Till konsument finns många olika fröer av biväxter att så. Gäller det odling i större skala brukar firmor som säljer vallfrö, även sälja frö till biväxter. Hjälp bina att få blommande växter som avlöser varandra hela odlingssäsongen. Allra viktigast är det tidiga pollengivarna, som lägger grunden för en stark vårutveckling.
Text & bild: Anna-Karin Johansson
Att läsa mer Nyttiga växter för människor och bin, 2004, Roar Ree Kirkevold & Trond Gjessing Bin till nytta och nöje, 2009, Carl Otto Mattson & Johann Lang Humlor - alla Sveriges arter, 2009, Göran Holmström Biplantekalendern 2011 från Tidskriften for dansk biavel, www.biavl.dk Bra honungs- och pollenväxter, 2012, Thorsten Rahbek Pedersen, www.jordbruksverket.se Gynna humlorna på gården, 2008, Jens Montelius Risberg, www.jordbruksverket.se Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling, 2008, Kirsten Jensen, www.jordbruksverket.se Svenska fenologinätverkets hemsida www.blommar.nu Sveriges biodlares riksförbund www.biodlarna.se
Tabell Exempel på nektar och pollenväxter *** = mycket innehåll, **= medel innehåll, * = litet innehåll, - = inget innehåll av beydelse
Källor: Nyttiga växter för människor och bin, 2004, Roar Ree Kirkevold & Trond Gjessing Biplantekalendern 2011 från Tidskriften for dansk biavel, www.biavl.dk Bra honungs- och pollenväxter, 2012, Thorsten Rahbek Pedersen, www.jordbruksverket.se Sveriges biodlares riksförbund www.biodlarna.se
|
|